Maya är 9 år. Hon har idag lärt sig att omvandla dollar till svenska kronor och hon vet att på www.valutor.se går det att se hur många dollar hon kan få för en månadspeng. Hon har också tagit reda på att hon kan handla på den amerikanska varianten av en leksakskedja, betala (med mammas VISA-kort 
) och skicka grejerna till morfars adress i Florida. Då behöver hon ju inte betala varken frakt till Sverige eller svensk skatt. Listigt.
Hon är lite irriterad över att det inte riktigt finns någon konsekvens i valutahandeln och att kursen varierar rätt mycket. Vad som styr den har vi inte gått in på – det är inte riktigt min gren. Min gren är ju lärande generellt och gärna i matteskepnad. Lärares största utmaning måste ju vara att hitta drivkrafterna och motivationen hos varenda unge. Vill man veta tillräckligt mycket så tar man reda på hur det går till. Då går lärandet av bara farten och det blir helt plötsligt precis som det ska vara. Barnen/ungdomarna/eleverna ställer frågor och den vuxna/läraren vägleder fram till lösningen. Det bästa är att det inte finns ETT svar, utan lösningen varierar – precis som valutakurserna, vilket leder vidare till nya funderingar.
Alltså är det bäst att jag tar reda på hur det egentligen står till med Grekland, EU och finanskris. För nyfikna är vi – både Maya och jag.